En pappa

har lämnat denna jord. Sina barn. Sina döttrar.

Farbror Hirondino.
KalleAnka som mina barn kallade honom. Det kom sig av att han hemma på BoaVista kallades Kalonka vilket i små barnaöron uppfattades som något annat.
Han i blå overallen kunde barnen också säga. 
I sin overall satt han ofta i skuggan m ryggen vilandes mot muren. Mitt emot socopiran.
Där i sin barndomsby trivdes han.
Han hade ett skrockande skratt. Försökte spela tuff men han var faktiskt en mjuk farbror. 
Svårt att klä sina känslor i ord. Man fick lirka lite m honom.
Två döttrar vars pappa har gått före. Två systrar med helt olika relation till sin pappa.
Två döttrar med varsin mamma.
Jag fick beskedet av den ena systern. 
Kände hur hjärtat krympte, tog tag för att slå igen.
Saknad för att en man jag känt i över 30 år har lämnat jordelivet.
Jag tänder ett ljus. Och minns.
Farbror Hirondino. Kalonka. Kalle Anka. Han m blå overall.
❤💔







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback