KapVerde

Den 23 mars föddes du vår bonusprinsessa!
Det var en fantastisk vårdag och jag hade varit i stan tillsammans med mormor.
Pappa var på jobbet på Arken.

Jag ska börja berättelsen på Gotland sommaren -97.
Vi var där med Eva, Per och Axel för att gå på bröllop.
Vi åkte till Fårö och i kön till färjan mådde jag lite illa, jag trodde det var för att det var åska i luften.
Det var så varmt och kvalmigt.

Lotta med familj var också där.
Hon tyckte att jag lät gravid när jag pratade, tät i näsan på ett speciellt sätt som jag varit de två tidigare gångerna.
Kevin var precis ett år .
Felicia tre.

Jag sa : Nej jag är inte gravid.

Ylva ,mammas kompis från Åre ,skulle komma ner.
Hon frågade:
-Är du gravid Elisabeth?
Du låter så där speciell igen.

Jag svarade att jag inte var gravid.
Jag köpte ett graviditetstest för att skoja med Ylva.

Vem som blev mest förvånade över de två blå strecken , pappa eller jag, vet jag inte.
Vi var gravida.
Vi skulle bli trebarnsföräldrar.

Den här dagen när du föddes hade jag varit i stan. Jag hade planerat att färga håret.
Jag skulle fixa lite saker , jag trodde att vi skulle gå över tiden , att vi skulle få vänta.
Du var beräknad till den 22 mars.
Jag klev av vagnen och då kom de första värkarna.
Jag gick långsamt hemåt, farfar kom gåendes och vi slog följe hem.
Värkarna kom allt tätare.

Jag la mig för att vila.
Jag ringde till pappa och bad honom hålla sig nära telefonen.
Trodde att det skulle dröja innan han behövde komma hem..
Jag pratade med din morbror som tyckte att jag skulle ringa hem Antonio.
Tredje barnet kan komma snabbt, sa han.

Jag fick ringa hem pappa.
Han körde fort mot Mölndal. Jag satt i baksätet.

Klockan var halv tre, tre när vi kom till förlossningen.
De fick be de människorna som var på studiebesök att lämna rummet för vi behövde det.
Jag hade svårt för att gå så pappa hade ordnat med en rullstol till mig och precis när de kommer ut från rummet fick jag en värk och jag vred av handtaget på rullstolen!
Kanske inte så kul för dem att se..
Jag ville bara in på rummet för att få lustgas!

Två Anitor tog hand om oss.
Trygga, kompetenta.
Barnmorskor.

Jag bad dem efter en stund att hämta en doktor för detta barn hade fastnat.
Så var det så klart inte.
Pappa bad mig att använda lustgasen på rätt sätt, jag fuskade, att jag skulle tänka på lilla gubben i magen.
Då väste jag mellan tänderna att det inte var någon liten gubbe utan en hon och att hon skulle heta
Cornelia!

Du föddes med navelsträngen runt halsen och när de skulle försöka ta loss den gick den av.
Pappa blev snuvad på klippandet av den.
Det fick komma en sköterska för att ta prover på dig för att se att du mådde bra och att ditt blodvärde var ok.
Allt var toppen.

När vi ringde till mormor trodde hon inte på oss.
Hur skulle vi ha hunnit föda barn?VI hade ju nyss varit på stan!
Hon tog en taxi till Mölndals sjukhus och där använde hon sin "blindkäpp" för att komma in på förlossningen.
Hon fick ett glas äpplejuice så att hon kunde skåla för sitt åttonde barnbarn!

Dina syskon blev hämtade av farfar på dagis.

Du , älskade Cornelia var född, vår bonusprinsessa!