Tur att fotbollen räddade mig

från att gå och lägga mig klockan 19!
Jag var helt sjukt trött.
Fina Mia M satte nog spiken på huvudet när hon sa att tröttheten berodde på en total urladdning.
Så är det.
Det hade laddats och planerats inför fredagen.
Jag hade haft ett snack med mina föräldrar, gett dem en arbetsuppgift, den att hålla fulmolnen borta.
De skötte sig helt exemplariskt.
 
Det lagades mat.
Det bakades.
Det handlades.
Det dukades.
Det pyntades.
Det städades.
Det gjordes en massa saker inför och på dagen.

 
Alla fantastiska släktingar, vänner, grannar och kompisar som kom för att fira Felicia på hennes dag.
Alla vackra blommor.
Fina presenter.
Kort.
 
Det såg ut som om gästerna hade det bra.
Barnen som badade.
 
Dagen blev helt perfekt.
Från 05 på morgonen när jag gick upp tills dess att Antonio hämtade hem Felicia från stan.
03:34!!
 
Vi nästan dygnade.
Inte illa för en kvinna i min ålder ;O)
 
Med facit i hand så skulle jag göra om alltihopa igen.
Med glädje.
Jag skulle dock ha gjort fler chokladbollar och bakat mer bröd.
Kanske gjort en RockyRoad-tårta till bara för att den var så god.
 
Jag har skrivit upp allt i mitt fina student-block så att jag kan ha det när det är dags för Kevin att ta studenten.
Tiden går
och den går snabbt.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback