Måndagkväll

och jag börjar inse att det är jobb imorgon.
Hmm, jag tycker att det är helt ok att vara hemma.
Slappa.
Läsa.
Hänga.
Umgås.
Laga mat.
Äta mat.

Det är bara till att bita i det sura äpplet och kanske vara lite tacksam för att det finns ett äpple.

Igår var en konstig dag..
Kevin skulle jobba men väl på plats blev det inget.
Han hade gått in för en tjej när hon inte kunde ta sitt pass för ett tag sen och nu hade hon tagit för givet? att hon skulle ta hans nästa pass, det igår.
Han hade inte bett henne om att ta passet, de hade inte kommit överrens om det.
Han kom hem, lite stukad. Han hade varit peppad och sett fram emot att jobba ,sen blev det inget.

Cornelia hade i Torestorp skuttat omkring av glädje för hon blev tillfrågad att spela med damjuniorerna.
Så taggad hon var när jag körde henne till samlingen.
Men det kom inget motståndarlag!
Det blev en träningsmatch mot killar -97 men då var det en del tjejer i laget som förlorade redan innan de börjat spela.
"Nej, vi kommer aldrig att ha en chans...vi kommer inte..."
Den inställningen tar en inte någonstans.
Det gäller att kriga och använda det man har.Tjejerna är små och kvicka, det hade de kunnat använda sig av.
Idag skulle hon få träna med dem men den träningen regnade bort.

Nu är det kväll.
Tevattnet kokar och det ska strax hällas upp i koppar.

Jag får bara inse att jag ska upp med tuppen imorgon!

Kram


julen varar ända fram till påska..



Den blommar så fint och jag har inte hjärta att säga till den att julen är över för länge sen.
Vem vet det kanske är så att påsken varar fram till "Nu är det jul igen?!"


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback