Så mycket känslor
De senaste två veckorna har jag känt alla sorters känslor.
Och döden har varit så närvarande.
Vi har förlorat en nära vän.
En make.
En pappa.
En bror.
En vän.
Mitt i livet- från att ena dagen vara levande tills att nästa dag ligga i respirator. Opererad.
Blodpropp i hjärnans mest vitala del.
En familj i chock. Känslomässigt kaos.
Hopp. Förtvivlan. Sorg.
Svåra beslut att fatta.
Att stänga av respiratorn. Att låta gå vidare.
Kärlek.
På alla hjärtans dag fick vår vän lämna denna jord.
Igår begravdes han. En fin , varm ljus begravning. En fullsatt kyrka. Sång.
Familj. Släkt. Vänner.
En familj som ska hitta nya vägar. Återgå till en vardag där någon alltid fattas.
Idag en ny dag. För mig nya uppdrag.
Ett fint samtal där två personer fick mötas. Där min tolkning var nyckeln till mötet.
Fina ord riktade till mig - att min tolkning var levande, inlevelserik och trygg.
Jag tog med mig känslan till nästa uppdrag.
Ny miljö. Nya tolkanvändare och med den fina känslan från det första uppdraget blev det så bra.
Lita på mig själv - jag kan. Jag är duktig på mitt jobb.
Förbi tolkcentralen för att hämta utrustning till dagens, kvällens uppdrag.
Körde bil. Hämtade upp en kollega.
Kopplade upp. Tolkade. Fick en god räksmörgås. Räknas den som muta ?!
Fick en fråga om vårt jobb och vips så höll jag en mikrofon och informerade om vårt jobb.
Det är så kul att få den möjligheten. Att prata om det viktiga arbete vi tolkar utför. Ger människor möjlighet att delta. Att vara aktiva. Att höra det som sägs. Om jag så teckenspråkstolkar eller skrivtolkar.
Frågor som fick svar och flera som ville ha informationsmaterial.
När jag senare var på väg till toaletten kom en dam springandes efter mig för att tacka för den fina informationen och det fina jobb kollegan och jag hade gjort.
Hon hade för första gången på länge kunnat delta i sammanhanget.
Vi tolkar gör detta möjligt.
Snöiga vägar. Många mil. Mörkt. Men så värt det.
Ska bära med mig denna känslan.
Jag älskar mitt jobb.
Kommentarer
Trackback