Avsked

Jag har aldrig varit bra på det. Att säga hej då. Det har ingen betydelse om jag vet att jag kommer att möta människan igen. Det gör inte mindre ont för det.
Tårarna hänger i ögonfranskanten.
Ofta trillar de över kanten och ner längs min kind.
 
 
Att säga hej då på KapVerde är mer än jobbigt.
Det kommer så många vänner, släktingar, kompisar och grannar , alla kommer de för att säga hej då. 
De kommer tidigt, långt innan bilen rullar.
Ibland har jag tänkt att jag ska smita ifrån det hela. Börja gå mot flygplatsen i arla morgonstund....Men det hade inte känts bra i hjärtat.
 
Det är jobbigt men samtidigt så fint. 
 
 
Det som känns mest jobbigt är att säga hej då till de äldre.Kommer de att vara här nästa gång vi kommer? 
 
På bilden i mitten är A med sin farbror Joao och sin kusin "Sessenta" och Najs.
Nere till höger ser ni de coola kusinbarnen som våra ungdomar hängde med. 
 
Fyra underbara veckor var till ända. Vi längtar redan tillbaka. Och vi kommer att åka tillbaka, det vet vi. 
 
Vi ses igen!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback