Ervatao!

Ervatao!

 

Ännu en utflyktsdag till stranden för fiske, sol och bad.

Denna dag åkte vi till Ervatao.

Vi var ”bara” 12 personer som åkte i/på bilen idag ;O)

 

Att åka på dessa steniga ”vägar” där man följer tidigare hjulspår eller om man har tur ,en snitslad bana, för att plötsligt se havet efter ett krön, är fantastiskt.

Det är roligt att sitta på flaket men inte alltid bekvämt...Vi kan vara många som sitter tillsammans och mycket packning.

Mat, vatten, fiskeutrustning, kastrullen.

Den sistnämnda e väldigt viktigt att ha med sig!

 

För att citera Cornelia ; Mamma om mörad betyder att man har bankat på något då är min rumpa väldigt mör nu!

 

Killarna började dagen med att lägga nät.Sen plockades det lapas och bouss, en typ av mussla som sitter på stenarna vid havskanten.

Den kan man ha till spagettin eller riset som e dagens lunch

om ifall vi inte skulle få fisk...Den risken e liten...

Här fångas det fisk på löpande band. Den ena godare än den andra.Antonio lyckades med bravaden att fånga en moreja på spö!!

Vanligen har man ett annat typ av fiskedon för att fånga dom. Det måste vara metall närmast kroken för annars finns det en risk att morejan helt enkelt biter av linan!

Den har finfina huggtänder!

 

Var jag var hela dagen? Låg som en strandad säl i sanden.

Läste.Badade.Promenerade.Spelade luffarschack med stenar och korallbitar.

Drack vatten och läste lite till.

”Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva! Av Ann Heberlein.

Den gav en ofattbar inblick i hennes bipolära 2 värld.

Den gav också en hint om att skruva ner på takten, vad betyder lycka, vad gör mig lycklig, vad är lyckad

Vad är det vi ofta eftersträvar?

Inte alltid jag vet det själv.

Också hur jag tror att andra har det bättre än jag själv.

Varför jämföra....

 

Vi åt lunch i huset som finns på Ervatao.

**** hade också kommit tillsammans med vänner.

Det blev en fantastisk eftermiddag.

Mat skratt vin och balancia, vattenmelon.

”Nice” klättrade också upp i en kokospalm och tog ner flera nötter till oss.

Kevin ska ta med till Sverige och visa i skolan.

Hemfärden blev som ett Paris/Dakkar- rally med betoning på Dakkar!

 

Det rejsades hejvilt! Antonio vs ****!

Vi skrattade så vi tjöt!

Vem som vann? Tror det blev lika...En bil tog trots allt ”vätskepaus”

Jo glömde nästan.

Filomena serverade oss en helt makalöst god middag när vi kom hem.

Hon är fantastiskt duktig på att laga mat.

Det som känns odd för oss är att det bara är dukat för oss. De äter inte med oss utan efter.

Känns märkligt men så är deras tradition.

Vi åt så vi storknade.Och lite till.

 

När middagen var avklarade drog några iväg till Joao Galego på fest!

Då stöp jag i säng!

Imorgon ska det byggas mur mellan containrarna.

 

Kram!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback